Idéer från fältet GÖR EN EGEN FÖRSTASIDA. Material: Ca 10 tidningar (behöver ej vara dagsfärska) Saxar , lim och A2- papper Läraren river i förväg bort förstasidan från tidningarna. Klassen delas in i grupper på ca 3 elever, grupperna utrustas med en tidning, sax, lim och papper. Uppgiften går ut på att eleverna ska göra sin egen förstasida utifrån de nyheter, annonser och artiklar som finns i tidningen. De ska försöka skapa en förstasida utifrån sina egna intressen, dvs. vad de tycker borde vara förstasidesstoff. En annan mera krävande vinkling (men kanske roligare) kan vara att ge eleverna uppgiften att skapa en förstasida för vissa typer av människor. Förslag på olika karaktärer: 65-årig manlig fiskare från Replot 28-årig kvinnlig börsanalytiker från Helsingfors 19-årig miljöaktivist från Nykarleby 11-årig knatteskidåkare från Sundom 15-årig hiphopare från Smedsby Eleverna har möjligheten att förstora och förminska nyheter, t ex genom att ge mindre notiser förstasidesplats med bild och större rubrik. Det är fritt fram att kapa ordentligt i artiklarna. Inled med att berätta om förstasidans struktur. Ha gärna en annan tidning med och visa, diskutera var man hittar det viktigaste m.m. ( Vänsterkrysset, kolumner, bilders effekt) Gruppen färdigställer sin sida, och ska sedan vara redo att visa upp sin sida för de andra och förklara sina val. Beroende på mängden tid man har till förfogande kan läraren ge direktiv om hur många nyheter som bör finnas på förstasidan. Idén insänd av Markus Haglund, modersmålslärare i Korsholms högstadium under läsåret 2001-2002 TV-NYTT I KLASSEN Material: Flera olika tidningar; lokal-, regional- och rikstidningar + tv-ruta? Dag I Indelning i 4 grupper. Utrikes, inrikes, sport och väder. Gruppen bestämmer vilka nyheter man skall bidra med. Varje elev tar hand om en artikel och bearbetar texten till läsbart skick. Man bestämmer vem som skall läsa gruppens nyheter. Läraren kopierar väderlekskartorna. Alla skall titta på de finlandssvenska nyhetssändningarna på kvällen för att kunna göra det så likt riktiga sändningar som möjligt. Dag II Texterna bearbetas och finslipas. Man kan bestämma en viss tidpunkt eller starta "sändningen" när alla är klara. Framförandet av sändningen: En får huvudansvaret för rubrikerna och att de olika avdelningarna kommer in i rutan, att början och slutet blir enligt koncept från TV. Efterbehandling: Vem läste tydligt, tittade upp, hade tydligt budskap o s v Vem hade valt de intressantaste rubrikerna? Kristina M Back Korsholms högstadium EN FIKTIV PERSONS LIVSVÄG Den här uppgiften finns i Idépärmen på sidan 12 under namnet Grupparbete om Adam eller Eva Material: Tidningar, blädderblocksblad el. A2 papper, tuschpennor, lim och saxar Elevernas uppgift: Dikta ihop ett liv med hjälp av material från tidningen. Börja med födelseannonsen (gör den själv?), fortsätt med olika händelser i den fiktiva personens liv och sluta med en dödsannons. Samla material och lägg ut det ni väljer att ta med. Låt det hela bilda en berättelse och förena händelserna med pilar så att man kan följa livsvägen. Berätta för gruppen om er person. Arbetet med en "fiktiv persons livsväg" visade sig vara lyckat. En del elever satsade på det estetiska, ritade och textade mycket själva, andra utnyttjade tidningarna effektivt och klippte ut välvalda rubriker och ord. Framförandet blev en viktig del av projektet. Jag bedömde dels produkten (A2-planschen), dels språk, innehåll och framställningssätt i framförandet. Arbeten sattes upp i korridor och klass för att övriga elever skulle få läsa. Två flickor som berättade så trevligt tillsammans sin intressanta persons livshistoria fick turnera i någon lägre klass. Alla jobbade i par och framförde tillsammans. Gretel Engstrand-Björkas Korsholms högstadium KVINNOBILDEN I TIDNINGEN Intergrering mellan modersmål och matematik Material: Dagens tidning, räknedosa, dator Räkna antalet kvinnor och män som syns på bild i tidningen. Räkna maximalt fem personer per bild och endast redaktionellt material, inte reklambilder. Frågor att ta ställning till: * På vilka sidor förekommer kvinnorna? Inrikes? Utrikes? Sport? Var förekommer männen? * Vilken funktion fyller kvinnorna/männen på bilderna? I hurdana situationer avbildas de? Tillägssuppgifter: * Räkna hur många av bilderna i dagens tidning som är tagna av kvinnor respektive män. Gör samma sak med de skrivna texterna. Räkna ut procenten. * Jämför en lokal- eller regionaltidning med en rikstidning. Hur skiljer sig siffrorna? * Åskådliggör resultaten i ett diagram. Samma undersökning kan appliceras på nordiska nyheter eller nyheter som är skrivna ur ungdomarnas synvinkel. Pamela Granskog Brändö gymnasium MATTE OCH IT GENOM TIDNINGEN Under en dubbeltimme i matematik i åk 9 under en temadag i Korsholms högstadium gjorde vi följande: Eleverna arbetade i grupper på ca. 4 pers. De gjorde olika undersökningar i tidningar, som de sedan förde statistik på. De räknade ut procentuella andelar och redovisade på skyltar med diagram - både handgjorda och gjorda i Excel. De undersökte t.ex. - hur många av de personer som var avbildade i tidningen som var män och hur många som var kvinnor - Hur stor del av tidningens yta som täcktes av reklam/bilder/rubriker/vanlig text m.m. - Hur många av artiklarna i tidningen som var lokala/övrigt inrikes/utrikes Under IT-lektionerna jämförde vi olika nättidningar med varann, och vissa elever gjorde sammanfattningar där de t.ex. jämfört: -lättanvänt? -färska nyheter? -skvaller/fakta -långsamt/snabbt -extra "service", ex. chat, spel... m.m. Irene Pörn Korsholms högstadium BILANNONSERNA I OLIKA TIDNINGAR Ämne: matematik Målgrupp: pojkar i högstadieåldern Vi valde att jämföra bilannonsernas utrymme i tre olika dagstidningar. Vi valde dessutom att jämföra tidningar från två olika veckodagar. Det blev lite geometri över det hela eftersom vi räknade ut totala arean av bilannonser och jämförde den med tidningarnas totala area. Pojkarna konstaterade att Pohjalainen var den "bilvänligaste" tidningen. Hufvudstadsbladet var ingen tidning för bilintresserade pojkar. Vasabladet placerade sig mellan ovannämnda tidningar. Det var också stora skillnader på vilka dagar bilannonserna förekom. Hasse Sund Korsholms högstadium “PAIKALLISKIRJEENVAIHTAJA” Ämne: modersmålsinriktad finska (åk 9) Eleverna fick välja varsin tidning, Pohjalainen, Husis, Aamulehti, Svenska dagbladet m.fl. Om de valt en svensk tidning,skulle de referera en artikel på finska för "sin" tidning och tvärtom. Alla satte igång genast, bläddrade en stund och satte sedan igång med att sammanfatta det de läst. Vårt "korrespondentuppdrag" omfattade av praktiska skäl bara en lektion, varför elevernas texter blev i kortaste laget. Uppgiften aktiverade eleverna och gav dem en ypperlig träning i tvåspråkighet. Anneli Kivistö Korsholms högstadium BREV FRÅN ST:OLOFSSKOLAN I ÅBO I St:Olofsskolan i Åbo har vi under det gångna läsåret haft några intensivperioder i åk 8c med dagstidningen. Eleverna säger gärna att de lärt sig ett och annat om pressen och framför allt har det utmynnat i att vi nu äntligen har en egen skoltidning Olof, som redan utkommit i två digra nummer (20 s.). Vi kommer i höst också att fortsätta redaktionsarbetet med nya åttor och bara utveckla arbetsmetoderna. Digitalbilder har vi fört in på nätet men tyvärr inte ännu hela tidningen! ;adress tkukoulu.fi/stolofsskolan/olof) sommarhälsning Kenneth Nygrén St:Olofsskolan i Åbo